“Jag behöver inte veta hur en dator fungerar. Jag kan ju köra en bil utan att kunna något om motorer, eller hur?” Varianter på det resonemanget är inte ovanligt i diskussioner om vilka som behöver en grundläggande kunskap om hur datorer och internet fungerar. Men det är ett resonemang som haltar. Rejält.
“Jag behöver inte veta hur en dator fungerar. Jag kan ju köra en bil utan att kunna något om motorer, eller hur?”
Varianter på det resonemanget är inte ovanligt i diskussioner om vilka som behöver en grundläggande kunskap om hur datorer och internet fungerar. Men det är ett resonemang som haltar. Rejält.
Visst. För att köra en bil räcker det med att ta körkort.
Men den som också lär sig något om hur en bil fungerar skaffar sig kunskap som är gångbar i många sammanhang, inte bara när bilen körs från punkt A till punkt B. Att möjligheterna att vara en kompetent konsument ökar, att inte bli blåst när bilen är på service, är ett exempel.
Men att lära sig mer om hur en bil fungerar är inte bara ett snävt personligt intresse. I en tid då växthuseffekten är en av våra hetaste frågor är den med kunskap om bilar bättre förberedd att ta ställning till de politiska förslag som läggs.
Kunskap är att kunna ha en åsikt #
Den som inte bara kan installera en app i sin mobiltelefon utan också förstår något av vad som händer bakom kulisserna har bättre förutsättningar att förstå hur tekniken påverkar samhället och vilka konsekvenser den har.
En yrkeskategori detta är särskilt viktigt för är journalister. För mig och mina kollegor är internet ett fantastiskt arbetsverktyg, för research, idéarbete och kontakter med både intervjupersoner och våra läsare.
Men det finns ett gammalt talessätt: Skriv inget i ett mail som du inte skulle skriva på ett vykort.
Edward Snowdens avslöjanden om den massiva övervakningen på nätet visar med all önskvärd tydlighet att det är en metafor som är relevant. Men det är inte bara statlig övervakning som är ett hot för den som vill använda nätet för privat kommunikation. I september skrev jag ett blogginlägg om en arbetsplats med en snokande it-avdelning.
Den risken är en av många som jag tar upp när jag föreläser om digitalt källskydd för journaliststudenter och yrkesverksamma kollegor. Det handlar inte nödvändigtvis om att förändra sitt användarbeteende här och nu (även om det som journalist finns vissa åtgärder som jag förväntar mig att man har vidtagit, pin-kod på mobilen är en) – det handlar om att vara medveten om riskerna så att man inte agerar huvudlöst den dagen man har en hemlig källa som behöver skyddas.
IT-kunskap är allmänbildning #
Allt mer av vår vardag digitaliseras och flyttar ut på nätet i en form eller en annan. Allt större delar av vår lagstiftning omsätts i it-system. Vi söker information med hjälp av sökmotorer – som inte är speglar av nätet. Vi lämnar massor av digitala fotspår efter oss. Det förs diskussioner om huruvida framtida riksdagsval ska vara elektroniska.
För att kunna ha åsikter om vilka delar av utvecklingen som är bra och vilka delar som är dåliga behövs en kunskap om hur saker och ting fungerar och hänger ihop.
Den grundläggande kunskap som behövs för att kunna ta ställning är något som alla barn och ungdomar bör få med sig. Därför har det känts både viktigt och inspirerande att ägna en stor del av hösten åt att skriva .SE:s senaste Internetguide Barnhack.
I boken finns fler argument för varför grundläggande it-kunskap är så viktigt, men framför allt exempel på hur man kan hjälpa barn att skaffa den. Däremot är den i det närmaste fri på praktiska programmeringsexempel. Det är delar som istället kommer att publiceras i kompletterande XL-material. Ett finns klart redan nu, en grundkurs i Scratch.